Gudakulten

Gudar och gudinnor var en central del av vardagen i det forntida Egypten. Det är inte överraskande att det fanns över 2000 gudar i den egyptiska kulturen. Vissa av dessa är välkända som Isis, Osiris, Horus och Amun medan andra är mindre kända. Vissa gudar var gudar över någonting, medan andra var gud över en plats eller ett tillstånd. Vissa inflytelserika gudar kunde också gå ihop med andra gudar och därmed täcka större områden. 

Gudarna hade olika namn, individuella personligheter och karaktär, bar olika sorters kläder, hade olika mål och hade sina egna områden där de hade inflytande och reagerade på väldigt olika sätt på olika händelser. Varje gud hade ett eget område de var experter på men hade inflytande på många andra områden i det egyptiska livet.

Nedan följer beskrivningar av en del av dessa 2000 gudar och gudinnor. Vi börjar med Guden Amun som var gud över alla gudar.

AMUN

Gud över alla gudar. Han var Faraonernas beskyddare (2055-1650 F.K.). Han bär en krona med dubbla plymer eller en bagges huvud. Hans position gjorde att han kunde ”gå i förbund” med andra gudar t.ex. med solguden Ra till Amun-Ra, eller med fertilitetsguden Min till Amun-Min. Han var gift med Mut och de hade en son Khons. Amun personifierade luften och var ett av de element som bildade universum. Amun, Mut och Khons bildade triaden, treenigheten i Thebe.

Templet i Karnak helgades åt Amun. Senare när templet i Luxor byggdes och tillägnades Amun så blev de två största årliga festivalerna till Amuns ära. Många och stora festivaler ägde rum i gamla Egypten. De mest kända är de som ägde rum under 18 dynastin. Festivalerna var till för att fira just guden Amun. De två största”, The Beautiful Festival of the Valley” och “Festival of Opet” hölls i Thebe. Den förstnämnda innebar att processionen bar en bild på de tre gudarna i triaden. Tåget gick tvärs över Nilen på en båt till Deir el-Bahri. Den andra processionen gick från Karnak till Luxor bärandes bilder på de tre gudarna. Processionstågen ackompanjerades av musiker, sångare och dansare. Karnevalerna varade några dagar. Under natten på Opetfestivalen, återföddes Amun och därmed förnyades världen. Denna festival ägde rum vid slutet av högvattnet, Nilens årliga översvämning, och så fort vattnet runnit undan började växtligheten gro – ett tecken på nytt liv.

ANUBIS

Anubis är dödens, gravkammarnas och den undre världens gud, härskare över balsamering och nekropolerna (gravfälten). Anubis var son till Osiris och hans syster Nephtys och nämns så tidigt som under första dynastin. Han symboliseras som en schakal, hund eller människokropp med schakal- eller hundhuvud.

När en person avlidit skulle man avgöra om personen skull få gå in genom himlens portar eller inte. Detta gjordes genom att man vägde den avlidnes hjärta mot Ma’at (sanningen), ofta symboliserad av en strutsfjäder. Anubis medverkade vid denna  invägningen där hjärtat skulle väga mindre än fjädern. Han ledsagar den avlidne in i rättssalen. Vägde hjärtat mer än fjädern var man illa ute.

Vid balsameringsritualen som tog flera veckor var Anubis alltid närvarande genom att prästen alltid bra ett schakalhuvud. 

Anubis huvud avbildades i svart, som den svarta jorden längs Nilen och färgen en balsamerad kropp får.

ISIS, OSIRIS OCH HORUS – DEN EGYPTISKA TREENIGHETEN

Den egyptiska mytologin är känd för att vara den första tre-enigheten. Religionsanalytiker uppfattar det som en myt som speglar den mänskliga uppfattningen om sig själv som en familj och mänsklig fruktbarhet på jorden. De första gudarna på jorden hade både mänskliga och gudomliga karaktärer. Isis var modergudinnan och Osiris var gudfadern. Enligt myten levde de på jorden i Nildalen. De var helsyskon, barn till jordguden Geb och himmelsgudinnan Nut. De gifte sig med varandra. Isis och Osiris hade ytterligare två syson, Seth och Nephtys. Osiris härskade över Egypten och gav människorna kunskap om jordburk samt skapade en civilisation med lag och ordning. Brodern Seth var mycket avundsjuk på Osiris och mördade honom. Han styckade Osiris kropp och spred delarna över Egypten. Efter Osiris död blev Seth kung över Egypten med systern Nepthys som sin hustru. 

Isis var otröstlig över förlusten av Osiris och Nepthys tyckte synd om henne. Tillsammans reste de över hela Egypten för att samla ihop delarna av Osiris. Isis satte ihop hans kropp igen och genom trollkonst andades hon liv i honom. Som genom ett mirakel födde Isis därefter en son, guden Horus. Osiris förflyttades därefter till undervärlden där han blev gud över dödsriket. Den egyptiska tre-enigheten hade därmed skapats vilken man tror är förebilden till kristendomens Gudfadern, den Heliga anden och gudsonen Jesus. 

Isiskulten var stor och spreds även utanför Egypten. Hon var gudomlig moder till faraonerna och också känd som ”Isis den stora magikern” som hade läkande krafter och förmåga att skydda de unga. En tidig egyptisk myt säger att Isis botade solguden Ra när denne hade blivit ormbiten. På ön Philea byggdes ett tempel till hennes ära. Isis symbol är en tronstol. Eftersom hon var associerad med en annan modergudinna Hathor, avbildades Isis ibland med hennes symbol kohornet och Ras solskiva. Det har framgått av inskriptioner att myten om Osiris och Isis går tillbaka till år 2350 f.kr. Bilder, föreställande Isis och hennes syster Nephtys, på faraonernas kistor visar att de redan då vakade över dem.